En skola i Italien, ‘Agrinido e Agriasilo Montessoriano Al Nido dell’Aquila’, köpte nyligen en Eglu Cube och en Eglu Classic för att använda som en del av undervisningen.
Vi pratade med Signor Colombo om deras nya spännande projekt:
“Vår gård med grönsaksland som producerar och grönsaker har nyligen öppnat en förskola som följer Montessoripedagogik. Denna metod anser att utomhus måste vara förberett och organiserat på samma sätt som klassrummen inomhus. Därför har vi nu en del av trädgården som bara är för barnen, så att de både kan odla sina egna grönsaker och ta hand om djuren, våra höns och sköldpaddor.”
“Vi vill att våra små elever ska lära sig sköta om höns, både för att lära sig att visa hänsyn och ta hand om andra levande varelser, och för de dagliga belöningarna i form av färska ägg. Att ta hand om höns har också visat sig vara väldigt användbart i andra delar av undervisningen. De lär sig siffror, och under påsk målade vi äggen och använde som dekoration.”
“För att se till att våra elever har den bästa undervisningen behövde vi någonting praktiskt, rent och säkert. Förutom det behövde hönshuset få plats på de 55 kvadratmeter vi gett projektet. Vi bestämde oss för en Eglu eftersom den, i jämförelse med andra hönshus i trä, var lätt att rengöra, väldigt hygienisk och skulle hålla länge utan att ruttna. Vi bestämde oss för en Eglu Cube, eftersom vi ville kunna flytta huset regelbundet. Vi flyttar Eglun varje lördag, så att hönsen ska få färskt gräs varje vecka. Det var fantastiskt att inse att en person lätt kunde flytta ett så stort hus själv!”
“Storleken på huset var också viktigt: vi ville att små barn skulle kunna komma åt den. Eglu Cube har en sidodörr där vi kan komma åt redet och äggen, och den är på perfekt höjd för 2-åringar. På så sätt kan eleverna turas om att plocka äggen.”
“Efter ett år ville vi utöka programmet, och köpte då ett annat hus, Eglu Classic, där vi nu har kycklingar. Att ha kycklingar ger barnen ett tidsperspektiv och olika faser av en hönas liv, från ruvning och kläckning till att kycklingarna växer upp och börjar lägga ägg. Detta övar även deras tålamod!”
(more…)
This entry was posted in Höns on June 11th, 2018 by linnearask
För ett par veckor sedan fick Springfield Sanctuary, ett djurhärbärge i Banbury i England, ett hel del nya gäster. Två kullar med ankungar anlände med en veckas mellanrum. Vi har pratat med ägaren Joanne för att få veta mer om dem och för att se hur de har det i sin nya Walk in-gård från Omlet!
När kom ankungarna?
Den första gruppen på 12 kom hit den 26:e april från en by i närheten. De som bodde där hade hållit ett öga på dem hela dagen eftersom de inte kunde se några föräldrar i närheten. Tydligen vandrade de runt på gatan, gick upp och ner ur bäcken och fastnade i vattnet, och hamnade till sist i en trädgård. För att se till att de inte skadade sig lade ägarna av huset dem i en plastlåda i trädgården och hoppades att mamman skulle komma dit. När kvällen kom var ungarna kalla och stela, och det fanns inga tecken på aktivitet från föräldrarna, så de tog med dem till Banbury för att låta oss ta hand om dem.
Mindre än en vecka senare, på 1:a maj, fick vi ett telefonsamtal från ett hus bara några gator bort. En andmamma hade lagt sina ägg under en veranda utan att ägarna visste om det, och en morgon började ankungarna komma ut. Trädgården hade ingen väg ut, så mamman kunde inte ta med dem till vattnet. Hon försvann, och hade inte kommit tillbaka när det blev kväll. Så tio extra små andungar fick flytta hem till oss. Nu har vi 22!
Hur gamla tror ni att de är?
Vi tror att de var ungefär 2 dagar gamla när de kom till oss, så de äldsta är nu ungefär 7 veckor, och de yngre kring 6 veckor.
När hoppas ni att ni kan släppa ut dem?
De bör vara redo att få komma ut när de är 8-9 veckor gamla, så det är ganska snart. Vi väntar bara på att de ska få sina flygfjädrar så att de kan rymma från rovdjur när de är ute i det fria. Den yngre gruppen ska släppas ut vid en skola i området, men vi har inte bestämt oss för vad vi ska göra med de äldre. Vi kommer försöka dela upp gruppen så att vi inte överbefolkar ett område.
Har ni gett dem namn?
Vi har döpt grupperna, men inte individer. De äldre änderna kallar vi Big Kids, och de yngre är Little Ones! Det finns bara två som skiljer sig från de andra, eftersom Little Ones är hybrider, och två av dem är mycket ljusare än de andra. Nere i kanalen i Banbury finns ett par vita pekinänder som jag sett ett par gånger. Vi tror att våra andungar kommer från detta området, så det är troligt att de är korsningar mellan gräsand och pekin.
Vad ger ni dem att äta?
De får ungefär samma mat som kycklingar. De börjar med kycklingfoder de första tre veckorna, och sen får de speciellt foder för växande fåglar. De senaste veckan eller så har vi också lagt till en blandning för ankor och gäss så att de ska få lite variation innan de släpps ut. Vi kommer dock behöva gå och mata dem i ungefär en vecka efter vi släppt dem, och gradvis minska mängden foder), för att se till att de hittar egen mat.
De älskar att leka med vattenslangen när jag städar hos med. Ankor är otroligt smutsiga, och vi måste tvätta dem var tredje dag. När vi rengör gården skapas en jättetrevlig blandning som vi brukar kalla ‘ankbajssoppa’. Änderna har rent vatten i sina vattenbehållare hela tiden, men så fort du tar fram slangen börjar de dricka. Så jag tillbringar mycket av min tid med att sopa upp bajssoppan, försöka undvika drickande änder och bli smutsig på köpet! De tycker också om att vara i plaskdammen innan den fylls upp och plaska runt medan vattnet rinner.
Har ni presenterat dem för hönsen eller några andra djur ni har här?
Vi har satt upp vår Walk in-gård som två gårdar som delar en vägg. De små är på ena sidan, och våra två små tuppar Roger och Mike bor bredvid. Roger och Mike kläcktes på en skola 21:e mars och kom hit med sina systrar eftersom skolan inte ville att de skulle nackas. Killarna är otroligt fascinerade, men änderna verkar inte lägga märke till dem. Tupparna har dock precis börjat hitta sina röster och galer om vi tar hand om änderna utan att ge dem någon uppmärksamhet!
Vi älskar Walk in-gården. Vi har en annan större gård, men vi förlorade några djur till en räv som lyckades bryta sig in under hönsnätet. Omlets gård är mycket kraftigare. Vi älskar att de är så lätta att förändra om jag skulle vilja göra den längre och koppla ihop gårdar för att få mer plats. De kommer vara fantastiska när vi ska presentera två ensamma kaniner för varandra för första gången, eftersom de kan träffas med en vägg mellan sig, och storleken låter kaninerna vara kaniner! Med mängden rengöring vi måste göra är höjden perfekt eftersom vi kan stå upp. Och dörren är toppen när man vill fylla på mat och vatten utan att små djur rymmer! Eftersom vi haft en billigare gård innan kan vi verkligen se skillnaden i kvalitet, och jag skulle vill byta ut vår större gård direkt. Inga vassa kanter eller hönsnät, massvis med höjd så att man slipper böja sig, vid dörr och rävsäker. Allt vi behöver för alla de olika djur vi har!
Gårdarna är paxade för vår fasanunge när han blir stor nog att gå ut. Han heter Pippin och han har en bästa kompis som heter Hobble, som är en dvärgpekin med ett skadat ben. De kommer förhoppningsvis komma ut på gården när änderna har släppts ut!
Om du skulle stöta på ett övergivet eller skadat djur, kontakta Polisen eller länsstyrelsen, så kan de berätta för dig vem i länet som har tillstånd att ta hand om vilda djur.
This entry was posted in Höns on June 11th, 2018 by linnearask
Gratis returer 
5% rabatt på din första beställning 
180 dagars öppet köp 
