Omletbloggen

Pride of Omlet: Katten Harry räddade livet på Sophia

Den här artikeln är en del av vår artikelserie ”Pride of Omlet”, en samling fantastiska historier som slår ett slag för extraordinära husdjur och delar berättelser om deras mod, talang, kärlek för människor och medkänsla med världen.

-Av: Anneliese Paul

Harry on the sofa

När man har växt upp med husdjur tycker man aldrig riktigt att ett hem känns riktigt som hemma utan ett djur i familjen. Vad Sarah inte visste när hon räddade den lilla katten Harry var att han skulle komma att rädda livet på hennes dotter Sophia. Harry har nämligen en speciell gåva, han kan känna av när Sophia håller på att få ett epilepsianfall och har räddat hennes liv många gånger.

I mars 2017 när Harry, som är en vacker svart katt, bara var ett par månader gammal var han instängd i ett skåp där han inte hade överlevt speciellt länge. Han fick inte komma ut, fick för mycket mat, var smutsig, blev attackerad av en hund och sågs som kullens “vekling”.

Sarah hörde talas om kattungen i skåpet genom en kollega och kunde inte lämna en liten katt till ett sånt hemskt öde. Hon kontaktade ägaren på Facebook och frågade om hon kunde få ta hand om honom. Harrys ägare var glad över att bli av med honom och han fick komma ut ur skåpet och flytta in hos Sarah.

Till att börja med kröp han mest ihop och gömde sig i ett hörn och han var livrädd för ljudet av steg som närmade sig. Men det tog bara en vecka innan han var en helt ny och utåtriktad katt som sprang och hälsade vid dörren. “Första gången han spann hemma hos oss såg det ut som att han fick panik och inte förstod var det var som hände, men efter det så började han känna sig mer bekväm”, säger Sarah.

En måndag fyra år senare sitter Harry på fönsterbrädan i sitt kärleksfulla hem och väntar på sin lillmatte Sophia.

Sophia har både autism och epilepsi och Harry har räddat livet på henne flera gånger än mamma Sarah kan komma ihåg.

Innan de skaffade Harry var Sophia besatt av katter. Hon älskade att gå till affären och titta på saker för katter, eller lära sig mer om dem eller bara titta på bilder online. Så här Harry flyttade in var Sophia överlycklig och han blev omedelbart hennes skugga. Han följer efter henne överallt i huset och när hon äter sitter han bredvid henne och när hon går och lägger sig sover han bredvid henne. När hon kommer hem från skolan är Harry alltid där på fönsterbrädan och väntar på henne och han vill alltid vara nära henne och gillar inte när de inte är tillsammans.

Allt eftersom bandet mellan Harry och Sophia växte sig starkare, blev Harry också mer självsäker. Han var vanligtvis en väldigt lugn katt men han började hitta sin röst och säga till när han ville gå ut eller bli insläppt. Han började också bisarrt nog att jama på vindsluckan och det kunde pågå i 20 minuter. Sarah har tagit med honom upp på vinden för att titta runt, men det var fortfarande något som skrämde honom. Men det var Harrys känsliga sinnen och höga röst som skulle visa sig vara gåvan som många gånger räddat livet på Sophia.

Sex månader efter att Harry flyttade in med dem började Sophia få epilepsianfall. Hon fick dem oftare och oftare och de började bli mer allvarliga. Samtidigt började Harry skrika mitt i natten vilket fick Sarah att vakna och springa in på Sophias rum för att se varför han förde oväsen och då upptäcka att Sophia fått ett anfall i sömnen.

Det finns inget varningssystem för den typ av epilepsi som Sophia har, inget armband eller larm för att väcka föräldrar som sover. För Sophia är SUDEP, så kallad plötslig oväntad oförklarad död, ett riktigt hot. För hennes mamma Sarah är det en mardröm som hon måste leva med dygnet runt.

Harry började larma inte bara på natten utan också dagtid. Han ger inte ifrån sig ett vanligt kattskrik utan ett mer panikartat larm – ett ylande skrik. När Sarah är ensam på sitt rum och får ett anfall larmar och skriker Harry tills Sarah kommer till räddning och sen sitter han ofta på hennes bröstkorg och puffar på henne eller gnuggar sitt huvud mot henne för att få henne att vakna till igen.

Innan de skaffade Harry kunde Sophia aldrig vara ensam utifall hon fick ett anfall. Men nu kan både Sophia och Sarah ha mer egentid eftersom de vet att Harry alltid är på alerten och varnar om det behövs.

Harry var den sista pusselbiten i deras lilla familj och med Harry i huset kan Sarah och Sophia känna sig säkra. “Han är en sötnos, en livräddare och få förstår hur mycket säkrare jag känner mig med honom i huset”, säger Sarah. “Han betyder allt för mig, jag älskar honom”, avslutar Sophia.

This entry was posted in Katter