Evies söta hönor – Före detta industrihöns får ett nytt hem

Evie Walker är 11 år gammal och har haft en passion för höns i halva sitt liv. Hon bor i Storbritannien och förutom fåglarna hon har i trädgården har hon också hjälpt tusentals andra hönor genom att samla in pengar för den brittiska välgörenhetsorganisationen British Hen Welfare Trust (BHWT). Nyligen flyttade sex före detta industrihöns in hos Evie och hon har skrivit en dagbok om sina första veckor med sina nya kompisar. I slutet av artikeln hittar du också en intervju med Evie om hennes stora hönsintresse!

När jag hämtade hem mina nya kompisar

När jag hörde talas om att det fanns några före detta industrihöns nära oss som behövde ett nytt hem, registrerade vi oss hos välgörenhetsorganisationen BHWT (British Hen Welfare Trust) och reserverade fyra hönor. När det var dags att hämta hem dem byggde jag och pappa först vårt Eglu Cube hönshus och hönsgård och sen satte vi upp vårt hönsstängsel från Omlet runt hönshuset och gården så att de skulle ha mer utrymme att sprätta runt och utforska omgivningarna. Sen åkte vi och handlade andra saker som de behöver som strö, mat, vitaminer för att hjälpa dem att återhämta sig och såklart massor av godsaker! Vi köpte också den roliga The Chicken Swing till dem! Jag behövde också bestämma mig för vad jag skulle döpa mina nya husdjur till.

På morgonen innan vi hämtade hem hönorna hittade vi en stor låda att transportera dem i. Jag såg till att jag hade fyllt på massor av halm i lådan så att de skulle kunna känna sig bekväma under hemresan. Vi följde vägbeskrivningen som vi fått från BHWT och det var inte svårt att hitta dit vi skulle. När vi kom dit mötte några volontärer oss och frågade om det fanns någon chans att vi kunde ta hand om ytterligare en eller två hönor eftersom de hade ett par hönor till som hade haft tur och sluppit ut ur burarna.

Jag blev så glad när mamma sa att vi kunde ta hand om två till, vilket betydde att sex hönor hade turen att få följa med oss hem istället för fyra! Jag gav volontärerna choklad och ett kort som tack för deras hårda arbete, för utan deras hjälp hade vi inte kunnat adoptera hönorna.

Under bilresan hem såg jag och min bror till att vi var riktigt tysta så att vi inte skulle skrämma våra nya husdjur. När vi kom hem lyfte mamma försiktigt ut dem ur lådan och satte på dem färgade ringar runt benen så att vi skulle kunna skilja på dem. De var väldigt tysta, höll sig i hönsgården som satt ihop med hönshuset och rörde inte speciellt mycket på sig. Efter ett tag började de äta, och då åt de en hel del! När det blev mörkt visste de inte hur man klättrar upp på stegen till hönshuset, så mamma fick försiktigt lyfta in dem i deras fina nya hem.

De första veckorna

Morgonen efter var vi tvungna att lyfta ut dem ur hönshuset igen eftersom de inte visste hur de skulle ta sig ner. Under de första dagarna höll de sig i hönsgården, men på den tredje dagen var de tillräckligt självsäkra för att våga sig ut i den större inhägnaden. De lärde sig snabbt att krafsa och picka på marken och de älskade att ligga och sola sig när solen tittade fram. Till att börja med var de väldigt rädda för oss och ville inte äta ur handen. Men efter att ha suttit tysta med den varje dag och gett dem massor av godsaker började de så småningom att lita på oss och numera hoppar ett par av hönorna till och med upp i knät för att gosa!

Nu har det gått en månad sen vi hämtade hem hönorna och man kan verkligen märka en stor skillnad på deras beteende jämfört med när de först flyttade in. De har fått många fler fjädrar och ser ut att må så mycket bättre. När vi hämtade hem dem var deras kammar bleka och hängde ner på ena sidan, men de har redan en mer livfull färg och hänger inte lika mycket. De har också lärt sig att klättra upp och ner för stegen till hönshuset och de lägger sina ägg i det mysiga värpredet istället för här och där i hönsgården.

Vi får i genomsnitt fyra ägg om dagen från våra sex hönor och skalen är mycket mörkare och hårdare nu. I början var de bleka och jättetunna, så vi gav hönsen krossade ostronskal varje dag för att hjälpa dem att förbättra äggskalen. De älskar också att bada i grus och sand för att ta hand om sig själva och hålla sig rena.

De verkar älska sitt nya liv och nu gör de saker som hönor ska göra!

Kan du berätta lite om dig själv?

Jag är 11 år gammal och går på mellanstadiet. Jag har sex hönor som heter Skittles, Bellachix Lestrange (jag älskar Harry Potter!) Bubbles, Squeak, Hyacinth Clucket och Peggy Mitchell (det var min mamma som döpte de sista två!)

Jag har en cockapoo som heter Daisy och är 5 år gammal och som älskar att gå på långa promenader, framförallt när vi går till stranden. På fritiden gillar jag att sy, sticka, rita, pyssla och måla. Det bästa jag vet är att baka kakor och tårtor med äggen från mina hönor!

När började du bli intresserad av höns?

När jag var sex år gammal berättade min mamma om en välgörenhetsorganisation som heter British Hen Welfare Trust och hur de räddar och tar hand om före detta industrihöns när de inte längre behövs i äggproduktionen. Jag tänkte att jag kunde hjälpa till och ge dem ett fint liv genom att ta hand om dem och ge dem massor av uppmärksamhet.

Berätta lite om hur du samlar in pengar till BHWT.

För ett par år sedan när jag började ta hand om före detta industrihöns bestämde jag mig för att börja samla in pengar till välgörenhet genom att sälja äggen från mina hönor så att de kunde hjälpa andra hönor som fortfarande var fast i burar. Eftersom jag gillar att pyssla bestämde jag mig för att försöka samla in ännu mer pengar genom att också måla och dekorera trähönor som jag säljer på en Facebooksida som heter “Evie’s Pretty Little Hens” och som mina föräldrar sköter om. Jag har också bakat och sålt bakverk i skolan och utanför mitt hus för att samla in pengar. Jag har samlat in över £2000 (ungefär 24 000kr reds. anm.) som kommer att hjälpa välgörenhetsorganisationen!

Har du några tips för andra som också vill engagera sig?

Börja med att besöka BHWT på webben för att se om det finns några hönor i närheten som behöver ett nytt hem. Du måste se till att du har ett säkert hönshus för dina nya hönor och en säker inhägnad eller hönsgård där de kan leka och gå på upptäcktsfärd. Mitt bästa tips är att läsa igenom all information hos BHWT så att du kan förbereda dig och skaffa allt dina nya hönor behöver.

Vilken är den största skillnaden på ditt gamla hönshus och din nya Eglu?

Min pappa byggde vårt gamla hönshus, Cluckingham Palace, i trä. Det såg jättefint ut, men det var svårt att göra rent eftersom det inte gick att bara spola av det med vattenslangen när det behövde rengöras. Hönor som bor i hönshus i trä kan också lättare drabbas av röda hönskvalster, vilket mina hönor hade en gång. Efter ett par år började hönshuset läcka och behövde ständigt repareras. Men med mitt nya Eglu-hönshus är det så mycket snabbare och lättare att hålla rent. Jag behöver bara stjälpa av avfallet som finns på brickan i en soptunna och sen torka av hela huset. Då och då spolar jag av det med vattenslangen och gör en storstädning. Hönorna verkar älska det mysiga värpredet som jag fyller med strö. Det är också jättelätt att öppna dörren till hönshuset på morgonen och stänga om hönsen när det är läggdags.

Vad har du för planer för framtiden?

Jag vill fortsätta att rädda och ta hand om fler före detta industrihöns och när jag är tillräckligt gammal vill jag bli en volontär som hjälper till att hitta nya hem till de här hönorna. Tills dess kommer jag fortsätta att hjälpa välgörenhetsorganisationen att samla in pengar genom att sälja äggen mina hönor lägger och mina hemgjorda trädekorationer.

This entry was posted in Höns