Omletbloggen

Fåglar som håller ihop livet ut

Enligt legenden väljer fåglar sina partners på alla hjärtans dag, och för några få händer det bara en gång, eftersom de stannar med varandra så länge de båda lever.

Det finns någonting otroligt vackert och romantiskt med tanken på att fåglar håller ihop livet ut. Men det är inte många arter som lever på detta sätt. De trogna inkluderar de flesta arter av gås och svan, och vissa ugglor och örnar, samt en del pingviner. Många andra är “seriellt monogama”, vilket betyder att de håller sig till samma partner under en parningssäsong, men inte hela livet. Ungefär 90% av alla fåglar tillhör denna kategori.

Full monogami är betydligt ovanligare. Papegojor som lever i fångenskap håller sig vanligtvis till en partner, men deras utbud är givetvis begränsat. Men bilden av trohet hos fåglar är kanske bäst porträtterat av två dvärgpapegojor som gosar tillsammans och slår sina näbbar mot varandra.

Vilka fördelar finns det med att hålla ihop?

Rovfåglar som ugglor och örnar får ungar som växer långsamt. Att ta hand om en stor fågelunge som en fiskgjuse eller kungsörn tar ungefär tre månader från ägg till självständighet. Processen snabbas på om föräldrarna börjar tidigt på säsongen, gärna i samma bo som tidigare år. Långa uppvaktningar och byggande av bon tar tid, och kan undvikas om två fåglar fortsätter relationen de hade året innan.

Fördelarna med trohet är kanske mindre tydliga för mindre fåglar, men garanterar att båda föräldrar är fokuserade på att ungarna ska ha det så bra som möjligt tidigt i livet. Alternativet är polygami, då hanen ger sig iväg för att para sig med andra honor, vilket gör att honan själv har ansvar för att mata ungarna. Om det är ett svårt år kommer närvaron av två föräldrar vara räddningen för ungarna.

De flesta monogama arter lever dock inte tillsammans utanför parningssäsongen. Åtminstone inte i det vilda. Men det finns ett känt undantag, dvärgpapegojan.

Dvärgpapegojor håller ihop

Dvärgpapegojor tar sina relationer på allvar. De flesta andra “trogna” arter återupptäcker sin frihet efter parningssäsongen, men dvärgpapegojor, eller lovebirds som de heter på engelska, lever tillsammans med sin parter dygnet runt, varje dag på året.

Precis som de flesta papegojor lever alla nio arter av dvärgpapegojor i flockar, som i sig består av par. De starka banden motverkar stress och bråk under parningssäsongen. Det är en fredlig lösning som fungerar så bra att det är förvånande att inte fler arter följt i deras fotspår.

Dvärgpapegojor har så starka band till varandra att det kan leda till svartsjuka. De kanske är bilden utåt för kärleksfulla fåglar, men de kommer aggressivt försöka bli av med potentiella hot. Det är bäst att ha dessa fåglar i par skilda från andra fåglar, snarare än i en delad voljär, såvida man inte har tillräckligt med plats för sura och svartsjuka fåglar att hålla sig borta från varandra.

En dvärgpapegoja som förlorat sin partner eller bor ensam kommer snabbt bli deprimerad. Hen kommer vara håglös, sluta äta, klaga högljutt och bli irriterad. Undantaget är fåglar som tidigt hanterats av människor och skapat väldigt starka band till sina ägare. Kärleken kan nästan vara lika stark till en mänsklig ‘partner’ som till en befjädrad sådan.

Det finns dock nackdelar med detta. En dvärgpapegoja som ser dig som sin partner kommer kasta upp mat till dig och kan bli svartsjuk kring andra människor och fåglar, så det är bäst att ge dem en partner av samma art!

Zebrafinkar – Finkarnas lovebirds 

De flesta fåglar som lever i flock är monogama; de har alltså bara en partner per säsong, men zebrafinkar tar det ett steg längre. Många ägare tror att deras fåglars parningsritualer är någonting som bara sker i fångenskap, där de inte har samma utbud av partners, men även i det vilda är zebrafinkar i stort sett lika trogna som dvärgpapegojor.

I fångenskap kan problem uppstå när fåglar dör, eller när nya introduceras. En ensam zebrafink i en flock kommer få det svårt att hitta en partner utan slagsmål. Av denna anledning är det bättre att ha zebrafinkar i par snarare än i större flockar eller grupper med ojämnt antal fåglar, eftersom ensamma fåglar kan tvingas bli antingen en mobbare eller en deprimerad ensamvarg.

Kärlek i luften

Evolutionen har sett till att hitta olika sätt att se till att det kommer nya generationer fåglar. I ena änden av spektrat hittar vi göken, som inte tar något som helst ansvar när det kommer till relationer eller föräldraskap. Sen kommer gruppen som satsar på att hitta så många partners som möjligt. De flesta väljer dock som sagt en partner per säsong.

Men det finns någonting speciellt med de få som bestämt sig för att hålla ihop livet ut. För dvärgpapegojor och zebrafinkar finns bara en fågel, och de gör vad de kan för att hålla romantiken vid liv.


This entry was posted in Husdjur